Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507*
Månen hade nästan fullbordat sitt lopp på himlahvalfvet och låg
redan der borta på det sakta sluttande bergets kupolformade topp. ,
Hans intensiva sken föll derifrån i mycket sned riktning, likt
den nedgående solens strålar, och förstorade derigenom hundrafalt
skuggorna af träd och buskar, af kvistar och blad.
På en viuk af gubben stannade här de kvinnor och bsrn, som
följt tåget ända hit, och återvände sedan under hans ledning till byn.
Marscherande negrer kunna aldrig länge förhålla sig lugna och
tysta; alltid finns det bland dem någon, som, om också endast för
ett ögonblick, glömmer sin anförares stränga befallning och låter
undfalla sig ett par ord, hvilka strax uppsnappas af en annan och bäras
vidare, och innan man vet ordet af, är ett samtal i gång, som hastigt
tilltar i liflighet, och som, innan ett par minuter förgått, urartat till
en skrikande diskussion.
Det finns heller ingen möjlighet att afhjälpa ett sådant
missförhållande. Om också anföraren läte hänga den, som börjat diskussionen,
så skalle trots detta afskräckande exempel samma lifliga samtal åter
vara i gång senast tio minuter derefter.
Tysta som hyenor kunna negrerna ej smyga sig fram mot en
fiende. Negern är mången gång en tapper man, men får han inte
tala, ropa, skrika och hojta, så har han platt intet mod.
— Tyst deri befallde doktor Lehman och kastade en blick
tillbaka på de svarta.
Dessa sänkte genast sina hufvuden och tego.
— Storamiral, tilltalade doktorn den nye negerhöfdingen, som
gick vid hans sida, vi närma oss nu den plats, der den lilla fästning
ligger, i hvilken vi säkerligen skola påträffa ett antal fiendtligt sinnade
hvita. Dina tappre krigare måste kasta sig öfver dem och nedgöra
dem till sista man.
Negerns ögon lyste och blixtrade i natten.
— Hela bytet blir vårt, vi få offra alla fångarne åt gudarne,
och gudarne skola åter bli oss nådiga. Eld, luft och ljus skola fläta
en krans i molnen, och högt på himmelen skall den lysa och flamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
