- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Förra delen /
550

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

550*

Med tårade ögon tog hän ändtligen krusét åter från munnen och
återlemnade det till negerynglingen.

Nu närmade sig honom den ringbeprydde negern och försökte å
nyo göra sig förstådd af honom.

Men förgäfves, ty det var alldeles omöjligt för Dahlin att ens
kunna ana den svartes önskningar.

Dock tog han mod till sig och pekade på fallgropen, i hvilken
snickaren fortfarande befanns utan att nu mera ge något ljud ifrån sig.

Negrerna förstodo genast hvad han önskade.

På sin anförares befallning omringade nu en skara svarta
fallgropen och började genast rödja undan det tak af palmblad och jord,
genom hvilket snickaren störtat ned.

Den seuare befarade nog, att hans sista stund nu kommit, då
det svarta följet med sina spjut skulle fastnagla honom som en
strömming vid första bästa träd.

Då taket blifvit undanröjdt och dagsljuset kunde nedtränga i
gropen, undersökte Ek armar och ben, och när han fann, det dessa ej
hade någon orsak att beklaga sig öfver någon skada, reste sig åter
mäktigt inom honom hans tillförsigt, hans stolthet och sjeifförtroende.

Negrerna der uppe vinkade och skreko åt honom.

Men herr Ek var inte den, som lät skrämma sig, tvärtom, han
såg riktigt morsk och trotsig ut.

— Jag gör er uppmärksamma på, sade han, att hvarje droppe af
mitt blod, som ni utgjuta, kommer att kosta minst hundra
negerhuf-vudenl Svenska regeringen kommer att genom sin konsul här i
landet kräfva en dryg upprättelse, om ni våga förgripa er på mig.

Dahlin kunde omöjligen låta bli att skratta.

— Menniska, hvad pratar ni för galenskaper? ropade han, i det
han gick fram till gropen. Tror ni verkligen, att det finns någon
svensk konsul i det här riket? Nej, ingen katt bryr sig om den
saken, ifall ni här blir rådbråkad och plockad i småsmulor. Om jag
förstode negrernas språk, så skulle jag råda dem att lugnt låta er

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/1/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free