Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Och nu hade han efter den lysande segern öfver
strandröf-varena anledning att gifva en stor fest.
Härom talade han också på morgonen med Dahlin, som ganska
bra förstod honom.
Äfven då han pekade uppåt berget, begrep tusenkonstnären, att
Bimbo äfven ville inbjuda hans vänner till festen*,
— Jag skall tala med min konung derom, svarade han.
Nu såg negern omkring i luften, ruskade pä hufvudet och
antydde dermed, att hao ej såg Dahlins konung eller visste, hvem
det kunde vara.
Dahlin pekade nu likaledes uppåt berget.
— Min konung är just der uppe, försökte han säga honom,
och han väntar bara på sina trupper, en väldig armé.
— Skall denna armé bekriga mig? frågade negern med en
blandning af ord, som endast tusenkonstnären kunde tyda.
— Nej, de äro dina vänner och skola bistå dig.
— Men om de äro så många?
— Huru många?
— Så många, försökte Bimbo förklara, att de kunna öfverväldiga
oss?
— Om de äro så många, då är du den mäktigaste mannnen i
hela det ofantliga negerriket.
Bimbo ruskade på hufvudet och invände:
— Om de äro så många, då är jag ej mera någon mäktig man,
då är jag slaf.
Du misstar dig, Bimbo.
— Jag misstar mig inte, den starkaste råder alltid.
— Men om de hvite ändå tillhöra dig?
Negerns ögon lyste.
— Då slagtar jag hälften, säljer en del som slafvar och behåller
endast så många, som jag kan beherska.
— Dahlin kunde ej annat än förvåna sig öfver negerns klokhet.
Men likaså betänklig syntes hànom äfven saken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
