Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
— Men hvart skola vi der vända oss? undrade Willner
bekymrad. Det är inte värdt, att vi ta in på något hotell...
— Det behöfs heller inte, afbröt honom negrinnan, som uppbjöd
ali sin tankeverksamhet och ali sin vältalighet för att undanrödja
alla hinder. Den aflidne herr Hood har en gammal syster boende
i staden, och henne har fröken Xenia visat mången vänlighet.
Fröken Hood skall anse det för en stor ära att få hos sig upptaga fröken.
— Det är ett godt förslag, sade Willner gladt. Jag skall
genast gå till Candeiros plantage och be att få låna en vagn.
Han ville lemna rummet, men Betty höll honom tillbaka.
— Vänta ett ögonblick, massa! sade hon ängsligt. Jag hör en
lätt vagn rulla frjm. Möjligtvié komma gäster, och kanske massa
Lehman går emot dem ute på verandan. Skulle ni träffa honom, så
skall han tvärt fråga, af hvad skäl ni uppehållit er så länge här i
huset. Om han då kommer under fund med, att ni hela tiden
varit i frökens rum, så skall han dra misstankar och låta bevaka frö*
ken så noga, att flykten omintetgöres.
— Betty har rätt, instämde Xenia.
Under detta samtal hade vagnen närmat sig herrgårdsbyggningen
och stannade nu framför trappan.
En herre steg långsamt ur, kastade en pröfvande blick på den
ståtliga byggnaden och försvann sedan i dess inre.
— Hvem kan väl det vara? mumlade Betty nyfiket. Det kan
jag då rakt inte förstå. Massa Lehman lär visst ha en son. Om
det möjligen skulle kunna vara han?
Nyfikenheten att få veta, hvem främlingen var, ansatte henne
till den grad, att hon genast smög sig ut för att inhemta
upplysningar. (
De unga tu voro nu ensamma, och Willner tog detta tillfälle
i akt för att sätta en guldring på den älskades hand, hvilken ring
han sjelf förut burit på sitt venstra lillfinger.
— Jag har ingen värdefullare ring att erbjuda dig, min älskling,
hviskade han passioneradt, ovilkorligen betjänande sig af det förtro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
