- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Senare delen /
155

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•155

Endast då han mötte öfverste Lanera, ’blef hans min något
kallare, och han tycktes icke observera den till helsning framräckta
handen, utan vände sig i stället helt hastigt till några andra
officerare.

Lanera knep ihop läpparne och" rynkade ögonbrynen. Sedan
ryckte han helt omärkligt på axlarna, vände sig om på klacken,
klämde in en monokle i ögonvrån och mönstrade de närvarande
damerna. Med lindrigt vaggande gång närmade han sig en af dessa,
hvars skönhet frapperade till och med i denna krets af ungdom och
fägring.

På en Junos kropp satt en Venus’ hufvud. Och den unga
Cassilda Morales erkändes också allmänt som drottning i skönhetens
rike. Hon hade praktfullt, nattsvart hår, mandelformade eldiga ögon
med kreolskans sjnligt smäktande uttryck, purpurläppar, som tycktes
enkom skapade att kyssas, och en hals med oklanderligt mjuka
linier. En knappast märkbar gul färgnyans förrådde, att hon var
half b lod.

Hennes mor var nämligeiv mestiz, d. v. s. en afkomling af en
europé och en indian.

Cassilda besvarade leende officerens helsning och tog hans arm.

De gingo ut på verandan, der det var tyst och öde. Kulörta
lyktor hängde här mellan slingerväxterna, mera som prydnad än för
att sprida ljus. Här slogo sig de båda ned vid hvarandras sida.

— Hur har ni utfört det uppdrag ni åtog er? sporde den sköna
i onådig ton. Hon, den förhatliga, är ju åter fri; jag såg henne
nyss.

— Ja, Pedro måtte ha gjort sig skyldig till någon oförsigtighet,
eftersom man lyckades uppspåra och åter befria fången, svarade
öfversten, något förlägen. Men hvem som spelat oss detta spratt,
hvem som på ett så. skickligt och tillika hemlighetsfullt sätt
förstått att korsa våra planer, det är mig en fullkomlig gåta.

— Det är ju en bisak, hvem som gjort det, menade Cassilda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:42:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/2/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free