- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Senare delen /
161

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•161

slöto sig till honom. Ingen af dessa tänkte vidare på den anklagelse,
som Gomez nyss slungat öfverste Lunera i ansigtet.

När nu ståthållaren ämnade lemna salen, ställde sig cubanaren
i hans väg och ropade med en röst, som liknade domsbasunen,
hvilken skall kros’sa grafstenarne och inför Guds domstol demaskera a
alla brottslingar:

— Rättvisa, ers excellens!

Guvernörens panna lade sig i djupa veck, när han i hård och
sträng ton svarade:

— Yi ha nu ingen tid att åhöra och pröfva edra klagomål, till
och med om de framförts på ett mera taktfullt sätt, min herre.
Befästa regeringens goda tanke om er genom att ej öka de svårigheter,
som för ögonblicket ställa sig i hennes väg! Sedermera skola vi nog
komma i tillfälle att närmare undersöka edra beskyllningar; nu ber
jag er lemna vägen fri.

- Men Martinez Gomez vek ej ur fläcken utan ropade högt och
hotande:

— Det är er första och förnämsta pligt att skipa rättvisa. Ingen
kommer att lemna detta rum, innan mördaren är utlemnad till mig.

— Ni missbrukar mitt öfverseende, uppbrusade nu guvernören.
Tacka min förra välvilja för, att jag icke först pröfvar öfverste Luneras
anklagelse och låter häkta er!

— Ers excellens, förvägrar ni mig rättvisa? Betänker ni då
också hvad ni göi?

— Ur vägen, herre 1 Jag tål ingen fräckhet, förklarade
guvernören och lade hotfullt handen på värjfästet.

Martinez Gomez smålog hånfullt och sprang tillbaka.

— Ned med Spanien!

Detta öfverraskande utrop, hvilket i officerarnes öron ljöd som
en stridstrumpet, upprepades af de på festen talrikt representerade
infödde herrarne, och dessa tillade:

— Lefve det fria, oafhängiga Cuba!

Hjelten pä Cuba. 51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:42:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/2/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free