Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•163
han raglade baklänges, och samtidigt sköt sig den lefvande muren
af officerare emellan honom och öfverste Lunera.
Cubanaren upphäfde ett verkligt tjut af gränslös vrede.
Syd-ländingens hela vulkaniska temperament framträdde nu hos honom.
Hans ögon lågade som en tigers, hvilken blifvit beröfvad sitt
byte, och läpparne drogos tillbaka, så att de bländhvita tänderna
lyste fram som på ett retadt rofdjur.
Han skakade sin knutna hand och skrek:
— Förbannelse öfver er, I hundar I En tusenfaldig död öfver
er, som ställen er hindrande i vägen för min hämd I Men er tid är
kommen, I det grymma tyranniets öfvqrmodige legoknektar, ert
förtryckande herravälde öfver Antillernas perla är siat. Hören min ed!
logen af er skall lefvande lemna denna sal, om I icke till mig
ut-lemnen den skurk, som skändade och mördade min syster, den bof,
som mördade den oskyldigas själ. Utlemnen honom!
— Aldrig, förrädiske menedare! uppbrusade guvernören. Vi äro
spanske officerare och icke fega legosoldater, som förneka sitt eget
blod. — Kamrater, med damerna i vår midt tilltvinga vi oss en
utväg ur detta hus.
De flesta fruntimren hade skyndsamt och obehindradt lemnat
salen, så snart det der började arta sig till strid. Några högre
officerares fruar och döttrar äfvensom Cassilda voro ännu kvar, och
kring dessa slöto sig nu spaniorerna, cirka ett halft hundrade till
antalet.
Åfven Eida var kvar och hade ängsligt smugit sig intill sin
man, hvilken hittills förhållit sig neutral.
;— Ånnu en gång uppmanar jag er att till mig utlemna öfverste
Lunera, mördaren, tjöt Gromez i sin gränslösa vrede.
— Fast sammanslutning och framåt! kommenderade guvernören
och svingade sin värja. ’
Han hade ställt sig i spetsen för tåget, som med militärisk
disciplin formerade sig och med de darrande och gråtande fruntimren i
sin midt i sluten kolonn närmade sig utgången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>