Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•192
Ragnar gömde ansigtet i händerna. Hans smärta låter sig icke
beskrifvas. ’
— Det tjänar ingenting till att längre dröja kvar här, sade nu
Gomez. Låt oss bryta upp! Min närvaro på annat håll är nödvändig.
Negerns ansigte förvreds till ett hånfullt grin. Och han hade
skäl att inom sig jubla, ty den, som insurgenterna sökte, fanns ja
här alldeles i närheten.
— Och kreolskan? frågade Ragnar. Hur ska’ det bli med henne?
Gomez ryckte med likgiltig min på axlarna.
— Ormar passa ju bra i hvarandras sällskap, svarade han. Hvad
rör väl kreolskans öd9 oss? Må hon sjelf se till, hur hon skall
kunna undkomma sin vaktare!
— Men det är ju en kvinna, som ni tänker öfverlemna åt’det
säkra förderfvet, invände Ragnar.
Insurgentchefen nickade på hufvudet och svarade hårdt:
— Ja, visst är det en kvinna, men det är just den kvinna, som
drifvit er stackars oskyldiga fru till vansinne.
Ett smärtsamt stönande ljud höjde baronens Bröst.
Ännu en gång flög hans blick upp till paviljongen, derpå
närmade äfven han 3ig hästarne. Ingen aning sade honom, att han här
icke endast invigde kreolskan utan äfven sin Eida åt döden.
De flesta af insurgenterna sutto redan i sadeln, och äfven
baronen lyfte nu sin fot mot stigbygeln, då plötsligt ett skrik hördes,
hvarvid Cæsar med väldiga språng rusade derifrån, men Ragnar
började vackla och sedan med darrande röst utropade:
— Gud i himmelen, det var ju min hustrus, det var ju Eidas röst#
— Då ljög i alla fall den svarte skurken, utlät sig den
öfver-raskade Gomez. Hvad tänker ni ta er till? Tänk på boaormen!
Denna uppmaning var berättigad, ty Ragnar skyndade i väg i
riktning mot paviljongen.
Tänkte han, nästan obeväpnad, som han var, upptaga striden
med odjuret? Det hade varit rent vansinne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
