Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•208
icke i någon väsentlig mån från pöbeln, och derför kunde de utan
risk ansluta sig till den samma.
Då de kommo till torget, funno de orsaken till denna
folkvandring. Det var fråga om en massafrättning.
Man hade dagen förut lyckats fånga ett par dussin rebeller,
och dessa skulle nu till ett varnande exempel skjutas midt i staden.
Det var män af alla åldrar, från den skägglöse ynglingen till
den hvithårige gubben. Äfven en prest befann sig bland dem.
Soldater höllo just nu på med att binda för delinkventernas ögon.
Skyttar stodo redan uppstälda midt emot, och på en sidogata höll
ett till attack färdigt artilleri-batteri, och i fönstren till
generalguvernörens palats lågo spanska officerare, rökande och pratande, som om
det här gällde det allra oskyldigaste skådespel.
Ragnar spratt plötsligt till. Blaijfd officerarne hade han
varseblifva Cassilda Morales. Bredvid henne stod öfverse Lunera och
hviskade då och då i hennes öra ett ord, som hon leende besvarade.
Nu hördes plötsligt trumhvirflar, som åter drogo Ragnars
uppmärksamhet till delinkventerna.
Djup tystnad inträdde.
Man hade stuckit ett kors mellan prestens fängslade händer och
ställt honom bland hans olyckskamrater. Han var en vacker,
kraftfullt bygd man i blomman af sin ålder.
Nu sträckte han sina händer mot himmelen, vände ansigtet
med den hvita bindeln för ögonen mot solen och framsade med hög,
klar stämma en bön.
Grafvens tystnad inträdde i en hast på den stora öppna platsen.
Prestens gripande ord tränade ända bort i den aflägsnaste vrå, och
något, liknande dödens rysning, tycktes nu genombäfva till och med
det mest förstockade sinne.
— Bröder, vi dö för det fria, oafhängiga Cuba, tillade presten,
då han slutat bönen. Vårt blod skall ej flyta förgäfves. Martinez
Gomez, befriaren,. ..
Slutet bortdog i en smattrande gevärssalva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
