Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
sista gnistan af barnakärlek slocknat hos er, så borde det väl ändå
hos er finnas så mycken känsla, att den hos er väckte fasa för ett
så rysligt dåd som det, för hvilket jag nu genom min mellankomst
bevarat er.
Det blef nu åter lif i kreolskans hittills orörliga gestalt.
Ett obeskrifligt leende förvred hennes mun.
Hennes barm häfdes stormande, och med hårdt knutna händer
steg hon tillbaka samt betraktade mulatten med lågande blickar.
Sedan sade hon med hes röst:
— Hvem är ni, som vågar lägga hand på mig? Jag känner
er • inte.
— Men jag käncer er, svarade mannen och riktade med en
mycket betecknande gest revolvern mot Cæsar, som tycktes stå i
begrepp att skynda sin herskarinna till hjälp, men nu skyggt vek
tillbaka. Och det var tur för er, att jag kom för att förhindra ett brott.
Han vände sig till Mirza, hvars min och hållning uttryckte en
sällsam blandning af sorg och glädje.
När hans blick nu mötte tiggerskans, gick en darrning genom
dennas kropp, hvilken åter antog sin vanliga hopkrupna hållning.
— Diego, min snälla gosse, du har räddat din fostermors lif.
Visa nu ut denna olycksaliga, hvars hjärta förnekar hvaije
barnakänsla! Må hon fly och medtaga minnet af denna stund för att
aldrig mera korsa min väg, om hon inte vill, att min förbannelse
skall träffa henne!
Mulatten, som stört Cassilda i hennes förehafvande, var den
gamla tiggerskans fosterson. Han hade strax vid upprorets böljan
sällat sig till insurgenterna och hade efter svåra motgångar nu som
en flykting återkommit till Hav ana och der sinugit sig hem till
fostermodern.
Här framkallade han genom sitt uppträdande en sådan
uppståndelse, att ingen på en stund gaf akt på Eictø eller tänkte på
henne.
Och hon ägde nog rådighet att betjäna sig af denna omständighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
