- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Senare delen /
336

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

33tf

— Jag söker en menniskoboning, ett tak, som skänker mig
skydd för den återstående delen af natten.

Vaktposten, ty en sådan måste det otvifvelaktigt vara, skrattade.

— Då har ni gått vilse, så det förslår, menade han. På flera
leguas omkrets finns ingenting, som ens närmelsevis liknar en
ordentlig menniskoboning. Om ni vill lyssna till ett godt råd, så vänder
ni genast om och söker hellre tillflykt i någon håla, än ni längre
uppehåller er hos mig.

Det lät rent af som en godmodig varning.

Men Eida var för trött för att genast kunna följa rådet och
svarade :

— Låt mig åtminstone hvila en kvarts timme här och säg mig
sedan, hvart jag ska* vända mig för att uppnå någon gästvänligare
nejdl

Mannen ryckte på axlarna.

— Vet frun, det är allra bäst, att ni genast ger er i väg och
ger tusan i, hvart det bär. Om ni också skulle träffa på ett rofdjurs
håla, så är ni i alla fall bättre deran, än om ni stannar kvar här, tills
mina kamrater aflösa mig; ty då skulle ingenting mera kunna
friköpa er, och Joel Gravotti är inte den menniska, som känner
förbarmande och försköning med ett vackert fruntimmersansigte.

Eida bäfvade. . / •

— Hvem är Gavotti? frågade hon med osäker röst.

— Det är vår höfding, svarade mannen. Har inte frun hört
talas om den fruktade röfvaranföraren Gravotti.

Den förskräckta Eida vände sig genast om för att gå.

Men det var nu redan för sent.

Raska steg närmade sig hastigt, vapen akramlade, och sex à sju
af dessa vilda sällar, för hvilka man vid hvaije tillfälle helst går
ur vägen, uppdöko bakom vakten och hade naturligtvis genast
observerat kvinnan.

Nu var det inte längre möjligt för henne att komma undan.

En rå stämma ropade an henne och befallde henne stanna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:42:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/2/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free