Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-384
— Eida! ropade baronen, glömmande ali försiktighet, högt och
bönfallande efter den flyende.
Denna vände utan att stanna pä hufvudet och såg på baronen
med en rädd blick.
Ragnar hade kommit närmare och utsträckte sina händer
besvärjande efter henne, fullkomligt okunnig om hvad han gjort henne,
eftersom hon flydde för honom,
A nyo frampressades ett ljud, och det till och med ett
genomträngande sådant, ur hennes barm.
Och detta ljud frambesvor i sista minuten olyckan.
Det darrande skriket och de i nattens tystnad så tydligt hörbara
stegen hade ådragit sig öfverste Luneras uppmärksamhet.
Han hade dittills underhandlat med kommendanten, som här
såg sig ttå inför en alldeles förvirrad situation och icke alis visste
hvad han skulle tänka eller tro.
Nu vände sig Lunera om och fick syn både på den flyende
kvinnan och hennes förföljare.
Nästan i samma ögonblick öppnades också den väldiga porten
till citadellet.
Kommendanten hade väl nu sent omsider ändå insett, att inte
allt här stod rätt till
Den nu följande scenen utspelades med blixtens hastighet.
Lunera, som redan fått veta så mycket af kommendanten, att
han kunde konstruera sig en bild af sanningen, drog sin värja och
skyndade emot Eida. v
Men nu hade äfven Gomez fått syn på sin dödsfiende.
— I sin rasande vrede gick han löst på öfversten.
Blixtsnabbt kastade han springande af sig kappan och drog
likaledes blankt.
För de genom citadellets port utstormande soldaterna tedde sig
ett skådespel, som icke gerna kunde tänkas mera tillkrångladt, och
derför kunde de icke heller få sammanhanget klart för sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
