- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Senare delen /
402

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-402

Nu hade de framför sig en smal spiraltrappa, upplyst af en till
hälften nedskrufvad gaslåga.

Försiktigt stego de nedför denna trappa och kommo så ned i en
liten vestibul, som blott hade en enda dörr.

Att kunna öppna denna utgång, det skulle ha varit värdt
åtskilligt. Men den var på det omsorgsfullaste spärrad.

En hviskande * rådplägning hade Éill resultat, att de båda
flyktingarne gömde sig under trappan och bär tigande afvaktade de tingr
som komma skulle.

Det var i sjelfva verket det enda de kunde göra.

Man måste invänta en möjlighet, att någon begagnade denna
förbindelse med guvernörens arbetsrum och kunde öfvermannas, för
att på så sätt tilltvinga sig friheten.

Under det baronen här satt tankfull och grubblande, försökte
Dahlin tyda, hvad som stod skrifvet på det papper, som han nyss
anammat från guvernörens skrifbord.

Han förstod icke innehållet i dess helhet, men var dock
öfvertygad om, att han fått fatt i ett mycket vigtigt papper.

Om en stund gömde han det åter i fickan och försjönk sedan
i tankar.

Länge sutto de så, innan dörren ändtligen öppnades. Nu var det
afgörande ögonblicket kommet.

Men på det att läsaren bättre må kunna förstå, hvad som nu
följde, är det nödvändigt, att vi gå något tillbaka i tiden. —

Vi lemnade Gomez i enrum med den vackra kreolskan, hos
hvilken den förföljde insurgentchefen sökt en tillflyktsort.

Här kunde han känna sig tämligen trygg, så länge han lyckades
behålla henne i den tron, att ban uppriktigt älskade henne, och
derför sparade han ej på eldiga blickar, kärleksglödande or^ med mera
sådant,

]Vien under samtalets gång förrådde Cassilda obetänksamt nog,
att hon hos sig skänkt den jagade mulatten Diego en fristad.

Denna oväntade nyhet uppfyllde cubanaren med allt annat än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:42:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/2/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free