Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-463
Denna var redan befriad från bastet och öppnad.
Eida drack och sjönk sedan ned på mossbädden.
Der stödde hon pannan i handen och blickade tankfull
framför sig, ’
Hvilken sällsam upptäckt hade hon icke gjort!
Hennes fängelse — ty såsom skogsmenniskans fånge måste hon
ju betrakta sig — föreföll henne nu så hemlighetsfullt, det hon
nästan kände sig frestad att tro, det hon nyss sett en drömbild.
• Men när hon nu förstulet åter kastade en blick bort mot nischen,
måste hon tillstå för sig sjelf, att hennes iakttagelse var en
verklighet.
Men af hvilken natur var denna verklighet?
På denna fråga fann hon intet bestämdt svar.
Voro gestalterna der inne i den präktigt upplysta hålan
menniskor eller ej?
Yoro de af ett slägte, hvilket äfven skogsmenniskan tillhörde?
Var här ingången förborgad till en hemlighetsfull verld, i
hvilken en hittills fullkomligt okänd menniskostam lefde.
Var det urinvånarnes på Cuba efterkommande, som slagit upp
sina bopålar här i vildmarken och höllo till i bergens inre?
Många frågor och lika många gåtor.
Och det besynnerligaste af allt var, att ej det minsta buller
hördes inifrån hålan.
Eida såg på skogsmenniskan, som med en beställsam
husmoders flit sysslade med litet af hvarje i hyddan och dervid flera
gånger gick förbi nischen.
Men intet tecken tydde på, att hyddans invånare det ringaste
intresserade sig för ingången till denna underjordiska verld.
Var det bara förställning månne?
Han måste ju ändå veta, hvad som gömde sig der inne i
klippans djup.
Eida kände sig allt mera förvirrad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
