Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-485
väg och återvände efter några timmars rekognosceringsridt till
samlingsplatsen, utan att ha återsett värdshuset, der de våldgästat.
De kunde derför heller icke se, att de ursprungliga gästerna
vändt tillbaka, men nu beridna.
Om vi nu sjelfva beträda posadan, så träffa vi dar ett par gamla
bekanta, nämligen Martinez Gromez och Emil Stark.
Omkring dem stodo några andra och tycktes mottaga befallningar.
Tre af dessa svingade sig strax derpå i sadeln och redo bort
åt olika håll, under det två andra, lade ifrån si» sina vapen och
försökte gifva sig ett så ärbart utseende som möjligt, hvarpå de begåfvo sig
i väg åt hvar sitt håll, den ene åt staden, den andre åt haciendan till.
De kvarvarande fördrefvo tiden med kortspel.
Men Gomez och Stark hade gått" utanför dörren, höllo skarp
utkik bortåt vägen och samtalade dervid halfhögt och ifrigt.
— Ni är alltså säker på, att Diego till nästa natt förberedt en
allmän resning bland de färgade?
Kaptenen nickade.
— Ja visst, don Martinez. Mulattens plan är för öfrigt mycket
slugt uttänkt. Skörden är med denna dag afslutad, och alla arbetarne
tåga på kvällen upp till slottet för att hylla sin herskarinna och
dennas gäster. Sedan följer den vid detta tillfälle hvarje år
återkommande festen. Det behöfs då bara en vink, för att de färgade
skola resa sig som en man. De få uppsyningsmännen bli hastigt
och lustigt öfvermannade, och något annat motstånd ha väl negrerna
knappast att frukta.
— Nå, så långt äro vi alltså på det klara med saken; men
hur är det nu med guvernören? Säkert är, att han erhållit min
varning, men om han fäst något afseende vid den, det är väl fråga
om. Att han kommit hit, det veta vi ju, men det förvånar mig, att
han icke medtagit något följe.
Stark ryckte på axlarna.
— Känner jag guvernören rätt, så sätter han ingen tro till er
varning. Man må för öfrigt tänka hvad som helst om honom, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
