Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-519
Men plötsligt hejdade sig bägge två och böjde sig ned till det
föremål, öfver hvilket Auguste fallit omkull.
Det var ett lik.
Der bredvid stodo spadar och skyfflar invid muren.
De båda männen kunde icke värja sig för en rysning.
Och det var sannerligen ej att undra på, ty vid närmare
efterseende upptäckte de ytterligare fem liflösa kroppar, som här tydligen
väntade på begrafning utan klockringning, ja, utan kista och prest.
Paterns följeslagare tänkte i detta ögonblick icke på sin egen
säkerhet utan började, gripen af en hemsk aning, närmare granska
de dödas ansigten.
Här ute var det icke mörkare, än att han kunde urskilja
dragen.
Och den unge mannen skulle snart se sin rysliga aning
bekräftad. Han kände bland liken igen don Fernando, knäböjde
bredvid honom, lade den venstra handen på det af kulor genomborrade
bröstet, sträckte den högra mot himmelen och framhviskade en ed
om hämd, så hemsk, så grym, att patern ånyo genomlopps af en
rysning.
Samtidigt afbröt den döfva knallen af ett kanonskott nattens
tystnad och dånade hän öfver staden.
Det var den fruktade faran.
Den unge mannen sprang upp.
— Bort härifrån nu, eljes äro ni förlorade!
Pater Antonios hand lade sig på hans arm.
— Stopp! För ögonblicket få vi icke röra oss ur fläcken.
Och i stället för hvarje vidare förklaring pekade han förbi den
unge mannen.
När denne nu till följd af denna gest vände sig om, varseblef
han det osäkert flämtande skenet från en lykta, som långsamt
närde sig, och som tydligen följdes af flera personer.
— Hvart ska’ vi nu ta vägen? hviskade Augusto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
