- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Senare delen /
524

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-524

att ©n af besättningen ur vattnet uppfiskade en flaska, som vid
öppnandet befanns-innehålla ett skriftligt meddelande från Eida, hvari
denna beskref sin närvarande vistelseort och anropade medlidsamma
menniskor om hjälp.

Ragnar såg häri en försynens skickelse.

Vi deremot misstänka, att det var Cassii da och hennes
bundsförvandt, mulatten Diego, som på detta sätt sökte narra den för sin
makas skull bekymrade Ragnar.

Ingen af våra vänner anade, att Cassilda var med på jakten,
men när hon steg i land, såg henne patern, och trots hennes
förklädnad kände han äfven igen henne.

Denna märkliga upptäckt meddelade han Ragnar, och när de
strax derpå gjorde den upptäckten, att hon satte sig i förbindelse
med befälhafvaren på ett i hamnen liggande spanskt krigsfartyg,
anade de med skäl en fara, hvarför de beslöto att genast bryta upp.

Sedan de kompletterat sitt förråd avapen, begåfvo de sig också
i väg, följande den flod som utmynnade i hamnen.

För säkerhetens skull hade de skaffat sig en vägvisare för att
icke till äfventyrs råka vilse.

I början vandrade de fram mellan odlade fält, men sågo sig
sedan omgifna af skogar och träsk.

Hänvisade till sig sjelfva, skulle de här näppeligen hafunnit
någon stig.

Men deras vägvisare rörde sig med säkerheten hos en man, den
der noga känner till trakten och intet ögonblick är villrådig om åt
hvilket håll han skall gå.

Fastän man ännu icke var så synnerligen långt från staden, tedde
sig dock här en bild af fridfull enslighet, men det tillika en
enslighet, hvilken var liksom enkom skapad till hemliga gömställen.

Ragnar vexlade några ord med patern med afseende härpå och
vände sig sedan till vägvisaren, i det han yttrade:

— Min vän, att du noga känner till den här trakten, det mär-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:42:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/2/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free