- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Senare delen /
557

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-557

så till, att han först då beträdde den klart upplysta platsen, när
man började spola vatten på elden.

— Sebaldo, för dessa våra vänner till det fotspår, som enligt
ert förmenande satan i egen person efterlemnat! befallde mulatten.
De andra komma hit och höra på hvad jag har att säga.

Ragnar skulle nu visserligen också gerna velat höra, hvilket
beslut som komme att fattas i krigsrådet, men han kunde inte gerna
stanna kvar, utan måste af Sebaldo låta föra sig till det hemska spåret.

Söbaldo, som deri var lik alla andra negrer, att han var i
högsta grad vidskeplig, tog ängsligt trippandg steg för att inte allt för
fort uppnå det något afsides belägna stället och berättade dervid en
historia, som säkerligen var betydligt utsmyckad och öfverdrifven.

Enligt hans uppgifter skulle en af hans kamrater, hvilkein
blifvit så förskräckt, att han nu låg sjuk, ha sett hin onde lifs lefvande
med horn, svans och klor.

Att Sebaldo dervid gjorde korstecknet minst ett halft dussin
gånger och fortast möjligt vände om igen, så snart han visat Ragnar
stället, det hade den senare inte precis någonting emot.

Hans ficklykta spred tillräckligt med ljus, för att han noga
skulle kunna undersöka fotspåret.

Och detta var verkligen märkvärdigt nog.

Det var omöjligt att med bestämdhet afgöra, huruvida det
härrörde från menniska eller djur.

Att Ragnar härvid ovilkorligen kom att tänka på Eidas röfvare,
det låg ju så nära till hands.

Men tyvärr syntes blott detta enda fotspår.

Hur |mycket än baronen ansträngde sig för att finna flera spår,
lyckades detta honom likväl icke.

Under tidén hade Diego rådgjort med sitt folk och tycktes ha
fattat ett beslut, ty en viss rörelse gjorde sig gällande.

Ragnar väntade att få se hela följet bryta upp och aflägsna sig
men såg sig snart besviken i detta sitt hopp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:42:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/2/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free