Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-578
rusa förbi dem och ut på mossen, sannolikt i afsikt att uppnå
ruinerna.
De båda vännerna hade ali möjlig möda att hålla sig vid
hvarandras sida, och de voro ofta nära deran att ryckas med af de
flyende.
— In i vassen! skrek Stark åt baronen och grep honom dervid
i armen samt ryckte honom med sig. Kanske lyckas vi uppnå en
punkt, hvarifrån vi kunna genombryta de förföljandes led.
Det var det bästa råd, som för tillfället kunde gifvas, ty de
befunno sig faktiskt mellan tvänne fiender, af hvilka den ene för dem
kunde bli lika farlig som den andre.
De begåfvo sig alltså i väg, hvarvid de ofta sjönko ned öfver
höfterna i dypölar, hvilket dock ej syntes dem så betänkligt som
spaniorernas antal, hvilka dessutom opererade på sådant sätt, att deras
kedja syntes hardt när omöjlig att genombryta.
Här och der small ett skott i mörkret, här och der bröto krigare
fram genom säfven och tvungo Stark och baronen att förhålla sig
orörliga på den punkt, der de för ögonblicket befunno sig.
Lucidas hade i det vildä tumultet kommit bort från dem, utan
att de så synnerligen mycket fäste sig dervid; de hade nämligen fullt
upp att göra med sig sjelfva.
När faran för upptäckt blef allt mera öfverhängande, ryckte Stark
baronen med sig ut i en pöl, hvars grumliga vatten nådde dem
nästan ända till axlarna.
— Här gäller det att lugnt afvakta händelsernas utveckling.
Laga bara, att ni håller edra skjutvapen torra! Bössan öfver
hufvudet! Så der, ja! Var nu stilla!
Larmet drog tätt förbi dem, så tätt, att Stark ett par gånger
trodde, att de ovilkorligen skulle bli sedda.
Dervid kände han tydligt, hurusom den lösa dybottnen under
honom allt mer gaf vika och han långsamt, men säkert, sjönk allt
djupare.
Fastnade de här, så voro de räddniagslöst förlorade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
