Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-592
Ragnar nickade instämmande åt vännen, hvarpå de styrde sina
steg åt det antydda hållet.
Det var ett tämligen långt stycke mellan tempelruinerna och
för detta vattenreservoaren.
De båda männen behöfde nästan en kvart för att tillryggalägga
den vägsträckan.
— Vill ni nu gå in i de underjordiska gångarne, herr baron?
frågade kapten Stark.
Den tillfrågade stod der ett ögonblick obeslutsamt och stirrade
mot marken, men svarade sedan:
— Det vore ju onödigt, om ni med godt samvete kan påstå, att
ni sjelf der ingenting funnit.
— Det kan jag, förklarade Stark i öfvertygande ton. Jag har
med rent af pinsam noggrannhet genomsökt dessa gångar, så långt
möjligt varit, utan att likväl upptäcka något spår af en bädd, som jag i
början verkligen misstänkte fanns der nere. Att ni i det fallet kan
lita på mina ögon, det tror jag mig kunna ^förutsätta,
— Ja, ni har ju gifvit lysande prof på ert fina väderkorn,
svarade Ragnar.
— Skönt, herr baron! Då vilja vi icke heller längre uppehålla
oss dermed utan åter upptaga spåret der, hvarest jag i går lemnade
det. Det är inte alis långt härifrån, ty det leder från denna
fördjupning rakt ut i mossen. Om vi bara gå omkring reservoaren, så ha
vi det strax. Bara bort till det ställe, der muren rasat! Det är den
väg, som vi ju sjelfva i går togo.
— Men kanske ni också förstörde spåret, inföll Ragnar.
— Inte alis. Jag förde er nog så, att ni ej kunde anstifta
någon skada. Ser ni, der har ni trampat ned gräset, under det spåren
gå något mera åt venster. Det synes tydligt på spåren, att den,
som efterlemnat dem begifvit sig bort härifrån. Dervid har han
betjänat sig af en väg, som endast ett djurs fina väderkorn förmådde
finna. Redan i går märkte ni nog, att denna stig knappast är bred
nog för att bära en menniska. Strängt taget få vi icke använda ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
