Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-601
Och denna förmodan visade sig oekså vara alldeles riktig.
När de båda männen nu sågo bortåt vägenj upptäckte de vid
en krök af denna spaniorernas förtrupp.
Ocb lika väl S&om de sågo den samma, blefvo de naturligtvis
äfven sjelfva sedda af de antågande.
Visserligen var afståndet ännu allt för stort, för att matroserna
skulle kunna göra bruk af sina skjutvapen, men situationen syntes
det oaktadt förtviflad nog.
Under det de båda männen nu i flygande hast klättrade uppför
ställningen för att ge sig i väg öfver floden, ropade man redan an
dem, och när de sågo sig om, varseblefvo de tvänne personer, som
på mulåsnor sprängde ned mot floden.
Fotfolket förmådde naturligtvis icke närmelsevis följa dem, ty
de sporrade medelst piskrapp djuren till rasande fart.
Och de hunno ned till stranden, just som Ragnar svingade sig
ut på den underliga bron.
En af de båda ryttarne svingade sig ur sadeln, utan att först
stanna mulåsnan, och ropade baronen vid namn,
Ragnar blef så bestört, att han så när släppt sitt tag i repet och
störtat ned i vattnet, ty ban hade i de båda ryttarne känt igen sina
dödsfiender, doktor Lehman och kreolskan Cassilda Morales, hvilken
senare likaledes var iklädd karlkläder.
• De hade sammanträffat vid kusten, och på deras föranstaltande
hade denna expedition kommit till stånd. Meningen med den
samma hade varit att tillfångataga den svenske baronen och hans
vänner, bland dessa i första hand pater Antonio.
Att man derunder råkat i handegemäng med mulatten Diego
och hans följe, det berodde endast på ett missförstånd, ty i mulatten
sågo de ju en vän och bundsförvandt och ingalunda en fiende.
Det var Cassilda, som nu ropade an baronen och uppmanade
honom att stanna, men att han ingalunda lyssnade till detta rop,
det kunna vi lätteligen tänka oss.
I stället fick han förtvifladt brådtom att ge sig i väg, och han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
