Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-604
ha att tacka slumpen for, men för oss vore det i alla fall lika illa,
anmärkte han.
4 De hukade sig nu allesamman ned bakom de i marken
nedslagna grofva pålarne och gåfvo akt på spaniorerna.
Dessa tycktes rådslå.
— Hur gick det med den person, som klättrade efter mig?
frågade Ragnar, som legat der med tillslutna ögon och liksom halft
medvetslös.
Stark ryckte på axlarna.
— jag antar, svarade han, att den våghaisen nu pimplat i sig
så mycke’ vatten, att han för alltid mist lusten för dylika
dumdristiga tilltag.
Ragnar gömde ansigtet i händerna.
En liten stund förblef han i denna ställning, innan han yttrade:
— Har ni allt- å tör min skull offrat ett menniskolif?
Stark nickade instämmande.
— Antagligen, svarade han. Den närgångne kanaljen synes
åtminstone inte vidare till.
— Och vet ni, hvem ni har dödat?
— Det gör mig ungefär det samma, svarade kaptenen lungt.
Han måste falla, ty det gällde vår egen säkerhet; och för resten,
hvad var det för en fräckhet af honom att sätta efter er? Han
måste näpsas, det hade han så ärligt förtjänt.
— Det var kreolskan Oassilda, som här fann döden i vågorna,
sade nu Ragnar i en ton, som talade han mera för sig sjelf.
Det lyste till af glädje i Starks ögon.
— Var det den sataniska ränksmiderskan? utbrast han. Nå,
då har jag obestridligen utfört ett Gudi behagligt verk, för hvilket
jag hoppas att förr eller senare bli belönad.
Ragnar svarade ej härpå, och det inträdde nu cijup tystnad. .
Stark höll blicken oafvändt fätt på andra stranden och skrattade
i mjugg, när han såg de fruktlösa bemödanden, med hvilka spanio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
