- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Senare delen /
613

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-613

sigtighet, ty man ville icke utsättta sig från en möjligen från ett
bakhåll utskickad kula.

På så sätt hade de snart förlorat hvarandra ur sigte.

Stark styrde rakt på målet, men hade ännu icke tillryggalagt
halfva afståndet till tamarinden, när ett fasansfullt skri skallade i
hans öra.

Att döma af riktningen, hvarifrån detta nervskakande nödrop
kom, var det baronen eller presten, som upphäft det samma.

^ Den öfverraskade kapten Stark stannade strax.

Han brukade inte eljes så lätt häpna, men det nyss hörda
skriket hade varit så förtvifladt och genomträngande, att Stark för
bråkdelen af en minut kände sig genomisad af en rysning och
ovilkorligen väntade sig något ovanligt gräsligt.

Men strax derpå skakade ban af sig denna nästan förlamande
känsla och banade sig väg genom snåren åt det håll, hvarifrån
skriket hörts.

Det var kanske det mest obetänksamma ban kunde ta sig för,
ty att i dessa täta urskogssnår söka någon med hopp om att finna
honom, det var en mer än vansklig sak.

Härom öfvertygade han sig också fort nog och styrde nu åter
kosan bort till den tamarind, vid hvilken man kommit, öfverens om
att träffas.

När han kom dit, voro de andre redan der, och patern frågade
bestört, hvad som händt, och hvad skriket haft att betyda.

Härpå kunde Stark ej lemna något nöjaktigt svar, och ingen
förmådde finna någon förklaring.

De upphäfde nu gemensamt sina röster och ropade efter
Ragnar, men utan att erhålla något svar.

Dahlin, på det högsta bekymrad för vännens skull, ville
intränga i de täta snåren för att på ena eller andra viset förskaffa sig
visshet, men hindrades derifrån af Stark, som med afgörande
bestämdhet yttrade:

— På denna väg skulle vi ingenting uppnå, herr Dahlin. Hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:42:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/2/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free