Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655
Sedan slakttiden gått till ända, anställes i slutet
af mars renräkningen, som vanligen försiggår i när-
varo af kronobetjäning. Då antecknas, hurn stor
förlust eller tillökning. som kommit på hvarje ren-
märkes lott. Ej sällan händer det, att flera hundratal
saknas, och lappen skjuter — såsom jag förut nämnt
— då skulden på järfven, björnen eller vargen. Utan
tvifvel göra dessa rofdjur stor skada. men antagandet,
att en och annan också fallit för lappens egen mör-
dande klinga, är i många fall icke grundlöst.
På vårarna, då snön börjar tina i skogarnas
djup, draga renarna däritrån ut på de öppna fälten.
Lappen förklarar detta bero på renens instinkt-
mässiga kunskap om sim oförmåga att i den djupa.
mjuka snön kunna fly undan sina fiender. På de
öppna platserna kan han lättare upptäcka dem och
tillfälle sålunda gifvas honom att lättare komma
nndan.
Detta djur är väl det mest anspråkslösa af de
stumma bröder», människan bragt under sin lydnad:
en snödrifva är dess angenämaste bädd — natt och
dag; renmossa och laf från gran och björk dess
tarfliga kost. Det enda renen fordrar, är köld; och
är temperaturen — 20” O.. är han riktigt i sitt sesse».
Otroligt är, hvilken märkvärdigt hög grad af uthållig-
het och seghet detta djur äger. För polarregionerna
är han hvad kamelen är för tropikerna.
Heurgren. Prån polcivkelus regioner 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
