Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 6.
Uppå den första af de frågor hvilka Riksens
Höglofl. Ständers Secreta-Utskott beliagat
up-gifva, bör jag, till undvikande afen, numera
än någonsin kostbar tids forspillande, endast
anföra, att jag både emot plikt och samvete
skulle tro mig liafva bandlat, om jag ej efter
yppersta insigt, i Kongl. Majrts RådKammare
anfört allt hvad jag förment de målen tillhöra
vid bvilkas öfverläggning jag närvarit;
Prolo-collerne äro således mine vittnen och mine
dommare.
Sant är att förfarenhet och utgång, hafva
yppat för mig många skäl, hvilka jag nu
efteråt i flerc mål kunde andraga; men fjerran ifrån
min ära, och milt tänkesätt är, att dem
nyttja, hvarken till egen utgrundad befrielse, eller
någon annans alltings så välsinnads och
välmenande Rådsherres, som jag någonsin vara
kan, last eller förfång. Kunde utgången skapa
skäl, så hlefvo ofta både min som lleres
mening annan, än den i första påseende, och dess
yttersta begrepp kunnat vara. Menniskan är
ej vidare urskillning gifven än att dömma dels
efter livad närvarande är, dels oek efter
liknelser. Gud allena tillkommer alt förutse och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
