Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t > •
— * 380 —
att tlie ändeligen beropa sigh på dett löfte, som
sked t war, och disputerade om ti jden förr än the
komme i H. F. N:s wold. Och ändoch Greffwe
Axel bekände, att dem någorledes war willkor
tillsagt, Frågade han fördenskuld, hwem som
hade brutit och waritt wollande der till, Och sade
wijdare, Jcke kunne i twinge F. N., Ty H. F. N.
togh eder for sine fiender, Swarade dee
sampt-ligen, Dedt är sant, Sigh icke kunna twiuga
F. N. der till, Doch Gud forbarme sigh her
öfwer, som känner allas hjerter, att oss icke
blifwe håldne the wilkor, som vtlåfwade
wo-re, Der till swarade Greffwe Axel, Gud gifwe
edre liierter wore rena till att fbrswara Eder, Der
till sade Erich Spane, Hwar och en lete i sine
gömmor, så finne i något medh. Der till
swarade Greffwe Axel och sade, Jcke kunne
wij neka H. F. N. Retten, Allthenstund all
Rett wore therföré, att vtleta sanningen, och
till att förswara den oskyllige, Derfore wore
dee nu plichtige, att swara F. N. till Rätte.
Sade Erich Sparre till Greffwe Axel: Gud
gifwe att iagh medh ingen annan hade mehr att
göra än tigh: När han nu detta hade sagt,
be-gärade dee samptligen, att dem måtte blifwa
efterlålett afträda på en lialff eller heel tijme,
hwilkelt och dem wardt efterlåtett. När the
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
