Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
saren krijget i tyskland? denna frågan togo de
gode herrar i betäuckiainle, disputerade henne
pro et contra, och ändtcligen gof’ve hans Kongl.
Muijst. deras iäd som efftcrföllier.
Betänckeligit kunde val synas om man
skulle gâ öfver ât Tyskland för
elRerlollian-de skial.
Först, för sjelfva undersåtarnes skull,
IrŸil-ka såsom de nu mäckla fröjda sig öfver det
erhållna Sex-årige stillestånd med Palen, så
skola de sig mycket förskräckia när de åter
höra att krijget skal gå an emot Tyskland, livar—
af uppväxer intet annat i deras hjerta än leede—
samhet vid krijget, ovillia éinot Regementet,
ock där Gud förbjude annars ginge än väl,
EfF-tertaal ock alt ondt. Sedan för Rijksens ’
närvarande tilstand, landet är mycket öde
allaredan, skal nu krijget continuera, så måste
ut-skrifningen påbjudas; ty fremmande fålck är
furligit kåstesambt i nödfall icke allenast intet
att förlåta sig uppå, utan ock meer att
befrukta, så at man måste mast ulskrifva och bruka
Svänsko till land ock vattn, hvaraf det föllier,
att ju längre krijget varar, ju meer blifvér
landet öde, ja der det länge varade, ingen ringa
fara underkastat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
