Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oaktadt alla bevekliga föreställningar, att de
måtte lemna honom nu i ro efter det honom
lofvadt var, och icke å nyo öka hans
bedröfvel-se, kunde dock icke undgå alt låta dem
komma närmare: och som de nu ytterligare
påsto-do att få se honom, så gaf Graman dem det
förslaget, att de kunde ställa sig för
Cajute-dörren, emellan Manskapet och Båtsmänncrne
som höllo yakt, och då oförmärkt se och
betrakta honom uti Båtsmännernes ställe.
Graman glömde vid allt detta att Bondegubbarne
hade skägg, hvilket Generalen, då de tittade in
i Cajutan, blef varse och ropade dem straxt till:
Herredagsmän kommen in, kommen in: och då
de voro inkomne sade han: ären i så törstiga efter
min blod: jag är ej så skyldig, som man gifver det
ut. Bönderna svarade: I Commission sitta dock
godt folk, som säjat annorledes: illa har det gått
ined kriget hela vägen. Finland ha vi mist,
och tillståndet i Riket kan ej nog beklagas: den
som illa gör, han illa farer: sedermera gingo
de bort, tackandes Graman för det han väl
efterkommit sin befallning, och att han borde vänta
större belöning än honom blifvit tillsagdt.
En stund derefter kom Kyrkoherden
Tol-stadius om bord, hvilken Generalen emollog i
Cajut-dörren, sägande, sig ej hafva förmodadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
