Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nan Öfuer sin bonde, och löser den frijheet medh
en summa penningar.
Af den mening war och RijksCantzleren, Hr.
P. Sparre och Hr. E. Ryning.
R. Drotzen: Om man och, i fall så
blef-we, som sagt är, skulle vnder SäthegSrdarne göra
Mantals penningar?
Hr. P. Baner3 Mente det skulle neppeligen
wara at nhå. 1:0) Kan icke förbiudas at byggia
Säthegårdar. 2:0) Sätliegårdarne blifua skattade,
och fattades då inthet mehra än at gifwa af bara
kroppen. 3:o) Den Controversia bafwer förr
inthet blifuit moverat. Mente med afskaflande af
Frijhets mijlen skall wara där till det drägligste
och bäste medell.
R. Drotzeten sade däremot: en behåller sin
frijhet, görande efter Russtiänsten, då hafuer
Chro-nans Fougde inthet at tributera honom. 2:0)
Chur-furstar, ehuru de äre at esgalera nästan medh
Chronan, så contribuera de till Keijsaren
åhrli-gen, och äre doch frije Ständer.
R. Cantzleren swarade till den 3
obiectio-nen, at man hafuer vid Privilegiernes fattande
inthet wetat af sådan malitie.
Till det förslaget om frijhets mijlens
afskaffande, och at folk icke så skulle byggia
Säthegårdar sadan, sade RijksDrotzeten: När een sätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
