Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
merådh skulle aff owäldt samweet derom
dijudice-ra, och vtsee dedh som bäst wore att mista.
R. Drotzen projecterade een difficultet om
Skutsning och gästning, den dä byppicht faller
på Cronebönderne.
Derpå swarade H. Feltherren, alt man kunde
remediera dedh, genom contributiort som tilförne
oflTta här är discurrerat, men här till icke är
bliff-uit practicabelt för Greffue- och Frijherreståndet,
som nu wal skee kan.
Der hoos sade Hr. R.Drotzen, att
effterbön-dernc göre ett ståndli afF Rijket, måtte man dem
accommodera, att dee icke någhot begynna att
mulinera £=molinera ?].
Derpå sade Hr. Feltherren, när
Landshofdin-garne göra sin devoir, kan dedh fuller bijläggias.
R. Drotzen mälle och att Nordlanden war
såsom Upsala öde, och för den skull beliöfde
be-tänkiande, om man skulle dedh abalienera, som
och S. K. M:t hade meent. .
* ’* • i : , * . *
Men Hr. Feltherren svarade, H. S. K. M:t
lijkwäl haffua hafft större anseende på tullar och
licenter, dee mehr kunde dragha.
Hr. R. Skattmästaren mentionerade att
lad-gårdarne vidh Upsala skulle distribueras ibland
privatos, dedt H. K. M:t icke hölt olicht.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
