Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i så måtto skulle vilia undantaga, på det de ifrån
de öfrige måtte kunna blifva afsöndrade, innan
den ytterste anstalt til . upsmältningen förfogas.
Jag erkänner lielt gärna den ömhet, som herrar
Grefvarne och Kongl. Råden härutinnan velat mot
mig hetyga. Men de lära sig påminna, huru jag
mig redan långt för detta emot ehn och annan
af dem utlåtit, at jag aldeles vore henägen til
Ilans Maij:ts, Min aldrakäraste Hr. Broders, tienst
at uplåta det lilla, som hos mig kunde vara at
tilgå, om de det så gott funno, hvårföre jag ock
sedermera, uppå herrar Grefvarnes och Kongl.
Rådens anmodan, och heweklige föreställande af
rikets hedröfvelige tillstånd, och hrist på alla
nödige medel til dess försvar och heskydd, eij haft
helänkiande at gripa til det endaste, som mig
antingen genom arff, eller gåfva af kär hand
kunnat lilfalla, hvilket, ehuru litet det eliest til ett
sådant ändemålil kan förslå, jag af ett gott hierta
låtit affölia. Jag hlifver alt stadigt vid samma
mening och upsåt, och har til herrar Grefvarne
och Kongl. Råden det förtroende, at de, som vela
mine vilkor, och i min Aldrakäraste Hr. Broders
ställe under dess frånwaro lära draga en välment
försorg för mit hästa, eij annars än utaf en
twinga nde nöd hlifyit föranlåtne at skrida til det,
llandl. rör. Skand. Hut. Del. XXV. 2 \
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
