Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen är icke en trollkonst, utan en ren pro«
phetering ofvan ifrån stjernorna. Likså
ljus-lält var också Nils Sture; hvilket icke lite
bekymrade Konungens hjerne. Hertigarne grepo
ändteligen till vapen. Konungen utböd då Her-,
tig Carl till en en viges kamp, på gammalt
lof-ligt vis: men annat var nu- att göra än rida spärr.
När snart derefter, Kungen fandt att
Pontus De la Cardie var den som mest tillställdt
Hertigarnes uppror och som var den förste att
föreslå planen till Konungens afsättande, vardt
lian grufveligen förlörnad på honom. Pontus
var och den som vid Stockholm förde deras
föitraf, då Konungen på Brunkeberg
personligen skärmytslade med dem; liksom nast förut
vid Botkyrka *), der Konungen tappert för—
*) Se vidare härom i nästföljande Stycke."
I Joran Perssons bekännelse (anförd af
Celsius i dess Historia om Konung Erik
XIV), säges: ’’Herr Bengt Gylta, Kruse,
Olof Larsson, Eric Håkansson och Eric
Matsson om han icke vore* med Kon«
tingen till fältet, desse hafva svurit, att
om Kon. Erik skulle blifva fingen och
komma uti min N. H:s (Hertig Johans)
händer; ville de likväl hålla Stockholms
Slott så länge de någon tid kunde: och
om H. K. Maj:t hade blifvit fången den
tid vid Bot-Kyrka, hade de förenätnde så
högt bepliktat sig, att aldrig vilja släppa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
