Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behagat yttra sig öfVct naturen af deras för-;
brytelse* så måste jag inskränka mitt omdöme
huruvida de en så hård medlärt förtiena- .Det
tyckes likväl med visshet kunna sägas, at deras
förseende icke kan vara af den beskaffenhet at
derigeöom hvarken Sveriges besvurne
Grundlagar i någor måtto blifvit rörde, icke eller
Rikets i eller någon fri Svensk mans välfärd och
lian väeité éri lag-tlvéstlort J hüfüVicU 8/
Ü. ägde tättighet att afsätta de fyra
Riden* utan att uppgifva skälen; Klock. §8
om aftonen kom man omsider till Voteringi
då al 731 röstande, pluraliteten blef 67
för Stjerneids mening emot S. U.
förhållande.” Tilas yttrar sig vidafe häfom ”man
borde ej vänta annat, sedan Stjerneld.
dragit sin corps Vestroanlanningar ifrån,
Samt Gr. Düker och Baron Gyllenkrok ett
Stort antal Skåtiingaf. I nästfoljande
Plenum, den 19 Ang., afgjordes sluteligen
saken huruvida de sju Riks-Råden skulle
ijvarblifva ellet ej, då ja voro 375 och
nej 353.’’
Genotn Stindetls pluralitet blefvo dock
de nämde fyra Riks-Råden sina embeten
fövlustiga. De andre tre Rika-Råden voro:
Grefve LieVen och Friherre Rudenscbiöld
samt Hiærne, af hvilke, den medlersta
entledigades fråti Rådsämbetet nästfoljande år,
i Maj månad, med en sansad samtids
vitsord att vara en Aristides-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>