Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedan han blef Konung-öfverseende med de otien—
ster som honom personligt skedt uti
Drottningens tid 5 respecterande till och med dem till
exempel, gamle RiksCantzlercn, som uti succés—
sions saken varit honom oböijeligit emot;
mycket vördande honom till dödsstunden och allt
stadigt cajolerande hans söner och slägtingar.
Hällande iemnan emellan partierna, vant lian dem
sluteligen alla. En handvänning eldade hans
lättrörda sinne, en handvänning stillade det.
Gustaf Adolf kunde sålunda komma ifrån
öfveril-ning till ett nedlåtande lugn, där hiertats
godhet inbiöd den förfördelade till ett bergfast
vänskapsband. Båda viste att tuckta sjelfsvåldet ;
bådas siälsstollhet blossade, då något förnermade
Sveriges ära.
I sin Ungdom var Carl Gustaf, hvad man
kallar en Jungfrupilt; och sedan det Tyska
kriget i gladt lag intet utan att då och då kunna
dricka om, kanske nog starkt. Sin Drottning
höll Konungen myöke af. Om sin naturliga son
Herr Gustaf Carlsson, drog han försorg att han
med tiden blef i allo fullkomligt väl upfödder,
och synnerligen känder som en ogement lärder
Herre. Det var Enkedrottningen som sades
be-sörga Herr Gustaf Carlssons upfostran, då
Konungen var fråufallen; han blef Svensk Grefye,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
