- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Historia och Herdaminne / Tredje Delen. N-R. /
216

(1876-1879) [MARC] [MARC] Author: Jacob Fredrik Biberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216

KAGUf.UA.

Anm. 2. I Ragunda funnos före reformationen Buregülcn (Convivia
Sacra), som firades med mycken ståt och med en mängd ljus, under sång,
läsning, spisning, allmoseutilelniug m m. Sådane funnos ock i skcllefitd,
m. fi. orter Dessa gillen voro grundade på brodraliref af Johanniterorden
i Eskilstuna. och indrogos vid reformatiouen, då dess medlemmar återvände
hem, och till de södra orterna

O/vanberördc orden, stiltad af Hospitalsföreståndaren den hcl
Johannes i Jerusalem, erhöll påflig sanction 1120 af Påfven Cuhxlus den 2iKom,
hade under medeltiden i Orienten sin hufvudsakliga station, men var ock
utbredd i de flesta Europeiska |ander (lefver ännu i Eom).

Anm. 3. Holakiil nämnes i äldre handlingar ocb vid år 1316, då
Pallii-skatu n från Ragunda utgiek (se nedanföre), anuexerna Hàsjö ocb
//eliesjö, ett namn, som ännu 4 à .’ 00 år derefter lärer i orten genom
traditionen behållits, genom sageu »all bu på hälarna».

Series pastorum vid Ragunda pastorat har inan sig ifrån
reformationsseklet hufvudsakligen bekant, utom några namn fore
denna tid.

Pastoratet hörde förut (fore 1?64) till norra contractet.

Anm. Man har väl efterforskat hvarest i Jemtland Isopedisha
slägten, hvaraf många pastorer synnerligen i Upland funnits, skulle vara hemma,
och torde man få antaga Ragunda vara dess stamort, och var staratadren
Kyrkoherden rtrus Ragvald) Isnpedius i Munsö församling i Upland, † 1623,
bondson ifrån Jemtland, samt maikas bland Munsö-pastorns söner: Elias
Isopedius, t. .613; Pastor vid Lifgardet 1640 (och bevistade Polska kriget);
Kyrkoherde i Sgtuna 165S; sist i \\ assuuila i Upland 1671; † 1693 ibm, och
har Båsom regementspastor utg. Tack- och Dnneoffer vid tacksiigelsefästen
öfver fVeslphaliskH fredén 1649.

Ofvanherorde predikan, af Elias Petri Isopædius, pastor sist i
Was-sunda, ar dedicerad till d v. ilegementschefen vid det regemente han tjente
såsom prest, Öfversten m. m. Grefve M. G. de la Gardie ocb de stränga och
manhaftiga hrr officerare, samt berömmes med do amplaste vitsord i Sv.
Kyrk. Sk. Litteratur, pag. 248 219, uppl 3 af år 1866.

Andre sonen var Magnus Isopedius, Past.- Vij. i Munsö (hos Pastor
Daniel) 1635—38, men kom snart derifrån, såsom orostiftare i forsamlingen
och tratsam med sin pastor (lånt-. Erkest. Ilordam del. 2, pag. 282).

fiamnel är af Grekiskan toog jamn, och Tttdtog campus, slätt, fält,
som öfversatt på Svenska blir Jemtland, hvaraf det således i sin Grek.
sammansättning tagits.

Isogæus, som äfven förekommer bland namnen på pastorer i Upland
och Westmanland, àr dermed liktydigt, ex long, jàmn, æquus, æqualis et
yr], land, terra (Jemtland). Cfr Ufferdal, der detta sednare namn, med
sina IsOfiioer torde vara äldst

Hvad Ragunda sockennamn beträöar, skulle »Raguels eller
Ragvalds vatten (sjö)» vara det rätta ansedda, och dess
derivation uppstått från detta namn och å (Ragunda quasi Ragvaldså,
Ragvaldsrå, Ragvaldsrath; det gamla Isländska ordet rådt eller
rät hvarmed så många af våra socknar sluta, betyder ock sjfi
eller «).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:55:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hsandstift/3/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free