Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8LUTBETBAKTELSEK.
171
kunna tillräckligt vinnas under repetitionskurserna. Den
nimbus, hvarmed åtskilliga män af yrket söka omgifva
garni-sonstjensten, såsom angelägen för ”militär anda” m. m., kan
naturligtvis ej erkännas i ett land, der man icke känner
skillnaden mellan en god medborgerlig och en god militärisk anda,
utan är benägen att antaga det den sednare icke är god, när
den strider mot den förra. I öfrigt har det varit svårt att
utröna hvad som egentligen menas med ”god militärisk anda”.
Preussiska arméens officerare anse sitt militärväsen
företrädesvis representera denna anda, men den är likväl något
som på samma gång förbannas af alla de underordnade, hvilka
dock utgöra det stora flertalet af dessa representanter. I den
preussiska garnisonen ligger ”andan” uti tvenne
hufvudmo-menter: blind lydnad och vördnad för den adliga
officers-graden samt strafflöshet för okynne när det rör ”civile”. (Det
är alltså en ganska dålig anda, som detta garnisonslif utbildat
ända till den grad att det nu, med sin spets uti hr v.
Bismarck, blifvit både konungamakt, representation och folk
öf-verväldig). Detta måste vara främmande för det fria Schweiz,
der hvarje man är på samma gång en ”civil” och der man
anser sträng pligtuppfyllelse i tjensten vara något annat än
hund- eller slaflydnad.
Den svagaste delen af schweiziska arméens vapen är
kavalleriet, hvilket icke heller är beräknadt för annat
ändamål än ordonnanstjenst, transportbevakning m. m. Hvarje
man måste här hålla sig egen häst, och det är ej gifvet att
de, som dertill hafva råd, hafva på samma gång lust att blifva
kavallerister. Truppen rekryteras mest ur den förmögnare
jordbrukareklassen.
Kan man alltså med temlig visshet antaga, att den
schweiziska arméen, i fråga om manskapets duglighet och
öf-ning, fullt motsvarar sitt ändamål, och i vissa vigtiga
momenter, såsom sjelflörtroende och initiativ, öfverträffar mera
exercerade trupper — så återstår dock den vigtiga frågan om
befälet.
Den som noga betraktar de kurser, hvilka en schweizisk
officer har att genomgå, skall finna att de icke äro så små
samt att rätt mycket kan inläras på denna tid af en man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
