Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Schweiz's försvarsväsen. Genmäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men när det gäller förändringens beskaffenhet blifva
åsigterna delade.
Å ena sidan påstår man, att en relativt mindre, väl
öfvad, af „sann militärisk anda“ lifvad yrkesarmé måste
vara kärnan och grunden för försvarsväsendets vidare
utbildning;
Å den andra sidan anmärker man: att landet icke
förmår, utan att dess ekonomiska utveckling derigenom
betänkligt hämmas, bära kostnaderna för en stående armé, äfven
af den numerär, som här vore den minsta möjliga; att
nationens sjelfständighet icke bör göras beroende af en enda
sådan armé, hvars nederlag skulle gifva landet till spillo åt
fienden; att pligten för hvarje vapenför man, att bidraga till
sitt lands försvar, måste göras gällande i föreställningssättet
och institutionerna; att en „fosterländsk anda“ är lika
mycket värd som en s. k. „militärisk anda“ och något derutöfver,
samt att — det blir denna tankegångs följd — en verklig
trygghet för vårt lands sjelfständighet endast vinnes
förmedelst en genomförd, rätt organiserad, allmän folkbeväpning.
Det finnes ett land, som i detta hänseende erbjuder ett
föredöme, och detta landet är det fria Schweiz. Intet under
alltså, att folkbeväpningens vänner i Sverge riktat sina
blickar till detta land och att de sökt vinna en närmare
kännedom om dess militära institutioner. De hafva härtill haft
åtminstone lika mycket skäl, som militärismens yrkesmän,
att besöka militärstaternas öfningsläger.
Den första väckelsen i detta hänseende gaf — oss
veterligen — den lilla skrift, som står först bland de här
ofvan uppräknade, skrifven af en man, som sedermera vunnit
ett stort författarenamn. Det var en skrift, som icke så litet
bidrog, att göra vårt folk mottagligt för den frivilliga
skarpskytterörelse, hvilken kort derefter uppstod i England, och
att verka dess efterföljd hos oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
