Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Schweiz's försvarsväsen. Genmäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reformatorerna vilja förebygga; men man kan likväl icke säga,
att en medborgare i Schweiz kan friköpa sig från sin
tjenstepligt genom att betala skatt. Det är lätt att visa tillika, att
ifrågavarande olägenheter hafva väsentligen sin grund i
kantonernas alltför utsträckta sjelfstyrelse.
När förf:n (sid. 53) anmärker: „Ett stort misstag
ligger utan tvifvel deri, att hela den intelligens, som finnes hos
embetsmannaklassen, går förlorad för arméens
officersplatser“ — så har han deri fullkomligt rätt. Han tillägger:
„med den korta öfningstiden vore ingen svårighet för
embetsmännen att deltaga i vapenöfningarne och arméen skulle
mycket vinna att i sina högre grader se landets politiska och
framstående förmågor. De militära frågornas behandling
skulle äfven vinna genom dessa personers under
vapenöfningarne vunna erfarenhet.“ Med detta räsonnemang är major
H. helt och hållet inne i folkbeväpningens tankegång.
Deremot förstå vi ej huru han kan säga det vara „ett
slags legning“, när man i vissa kantoner nödgats stadga, att
om för vissa behöfliga yrkesarbeten (såsom sadelmakeri, m. m.)
kunnige personer icke finnas bland de värnepligtige, man må
kunna genom kapitulationer anställa dem, som deri ega
erfarenhet. Det är ju ej för den egentliga krigs-tjensten dessa
öfverenskommelser ingås. Till den allmänna värnepligten
hörer, att hvarje man skall bära vapen till fäderneslandets
försvar, men icke kan häri ingå förpligtelsen att lära sig ett
visst för arméen behöfligt yrke. Nödgas derföre någon gång
en liten kanton mot betalning skaffa sig en smed eller
sadelmakare eller trumpetare, så har detta icke ringaste likhet
med „legning“, hvilket yttrande af förf:n vi äro angelägna
att korrigera, likasom det föregående om „friköpning“,
emedan man eljest skulle lätteligen få höra hurusom ju i sjelfva
Schweiz finnas både „friköpning och legning.“
De framställda anmärkningarne, af hvilka, såvidt vi
förstå, många äro fullt befogade och af sakkunnige schweizare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
