Blomsterkonungen : Bilder ur Linnés lif / 7 (1879) Author: Herman Sätherberg, Carl Larsson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sorg och glädje

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men gossen, så sorgsen i håg, sig beger På vandring kring prestgårdens ängar och gärden. En stund på den böljande rågen han ser, Se’n styr han mot soliga kullarna färden, Der rosorna dofta och strålblomman ler. Och lunden han sjöng med sin ljufvaste röst: Kom hit, i min famn jag min älskling vill sluta! Och ängen hon sjöng: jag vill gifva dig tröst; Kom hit och mot grönskande bädden dig luta; Med blomdoft jag läker ditt lidande bröst! Nu slår han sig ned vid en kulle så grön. Den tårade blicken mot himlen han vänder Och suckar: o Gud, hvad naturen är skön! Så sitter han länge, med hopknäppta händer, Försjunken i tankar och andakt och bön. — Om blommornas magiska dofter det var, Som lade så ljufligt i dvala hans leder, Jag vet ej; men nu i sin luftiga char En himmelens genius sänkte sig neder Och tryckte sin kyss på hans ögonpar. En underbar syn han i drömmen nu såg: Hvar blomma ur jorden sig lyfte på vingar; Och snart ett oändeligt blomstertåg Sig slöt, som en kedja, i skiftande ringar Kring kullen, der leende slumrarn låg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>