Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till höga Norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Du såg hur han, sårad af hatets tand,
Drog värjan till hämnd, men vid afgrundens rand
Ifrån det svindlande fallet
Blef ryckt af en räddande hand.
I forskningens tjenst han på nytt sig stält;
Och nu i den sjungande vår
Från Uplands, de luftiga, vida fält,
Den hastande färden går
Till Angermanelfvens beprisade land,
Der Necken vid fagra Sollefteå strand
På harpan spelar, som fordom,
Så ljufligt, vid stjernornas brand. —
Mot ljuset vill örnen: i blånande höjd,
I kretsar allt högre det går.
Ju högre, ju högre, dess större fröjd,
Och friare vingen slår.
Så går nu den unge forskarens tåg.
Bland fjällhöga berg, öfver hed, öfver våg,
Att skåda naturens under,
Han drogs af oändelig håg.
Högt upp emot Lappland, der vintern lång
En natt utan afbrott är,
Och vår och sommar på samma gång
Springa opp öfver land och skär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
