Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fadern och dottern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag vet han är flitig och odlar med id
De gåfvor af himlen han fått;
Jag vet att ett ädelt hjerta han har,
Och snille i öfvermått;
Men, ack, i vårt land blef det forskarens lott
Att sträfva förbisedd och glömd!
Af blommor och stenar det blifver ej bröd; —
Till armod och sorg är han dömd.
Den make, jag ämnat dig — märk det väl —
T»
Ar en högboren riddersman;
Den andre — till sådan en ärans höjd
Ej någonsin hinner han!”
Men dottern hon svarade: ”Sjelf du sagt,
Af höghet ej lyckan beror.
En främmande gäst i de rikes slott,
Hon helst uti hyddan bor. —
Ett trofast och redligt hjerta förvisst
ff
Ar mera än perlor och guld.
Jag nöjs med den vän, som mig himlen skänkt;
Jag vet att han blifver mig huld.” —
”Nå väl, dig ske som du vill, mitt barn;30
Du fritt må följa ditt val.
De band, som knytas af våldets hand,
De ofta brista med qval.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
