Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
befästning åt alla sidor med vallar och grafvar. Utom
regelbundenheten och prydligheten i denna plan, samt sundheten, nyttan
och beqvämligheten för innevånarne af kanalanläggningarna utgjorde
dessa senare ett vilkor för platsens beboelighet. Denna var neml.
en låg, mot Götha elf sluttande, med ekar och andra löfträd
beväxt ängsmark, hvilken tidtals blottställdes för öfversvämningar
både af Westerhafvet och af elfven. För uttorkning af denna
sumpiga och lösa mark förestafvade derför nödvändigheten, att,
likasom i de Holländska kuststädeme, utgräfva kanaler, hvilka,
sins emellan sam manbundne, fingo sina utlopp i elfven.
Emellertid voro dessa betydliga vattenarbeten icke tillräckliga, för att af
den sumpiga marken bilda fast och säker grund till uppförande
af stadsfastigheter; utan måste allmänneligen, med stor kostnad,
grunden förses med rustverk, pålningar och jordförbindningar, jemte
fyllningar, innan byggnader derå kunde uppresas.
Stadens första bebyggare, hvilka till stor del utgjordes af
Nederländare, *) äfvensom af Skottar, Tyskar, samt ett mindre
antal Fransmän och Engelsmän, oberäknadt de infödingar, hvilka
dit inflyttade från det Hisingska Götheborg, samt från
Gammal-och Nylöse, nödgades således nedlägga högst betydliga arbeten
och kostnader för att få den utsedda stadsplatsen beboelig, då
ensamt den artificiella grund, hvarå byggnaderne äro uppförda,
ligger 8 fot öfver gräsvallen eller den ursprungliga marken. Till
vattenbyggnadsarbetena fingo emellertid staden och dess innevånare
betydliga understöd af Kronan och äfven från andra kål). Gustaf
pos^ anmärktes till återbetalning af de Kommissarier, som Gustaf Adolf år
1624 förordnade till granskning af stadens räkenskaper, mot hvilka AtskiUiga
anmärkningar blifvit gjorda.
*) Gustaf Adolf lät utförda Plakater till åtskilliga Tyska orter,
Frankrike, Holland, England och Skottland med inbjudning till bosättning i den
nya staden. Särskildt anmodades år 1619 den förut omnämnde Abr. Cabeliau,
hvilken, efter det Hisingska Götheborgs ödeläggelse af Danskarna, återflyttat
till Nederländerne, att återkomma till Sverige och vara behjelplig vid
iordningställandet af det nya Götheborg, hvarefter Cabeliau år 1621 derstädes
sig bosatte. Utländningar, synnerligast Holländare, ditflyttade nn i mängd,
och stadens äldsta handlingar, alltifrån 1620-talet, utvisa, att flere
Embete-och Tj enst em än, Köpmän, Handtverkare, arbetare och bönder voro
Hederlän-dare, som i staden och på dess landerier sig bosatte. Ännu 1635 ifrågasattes
att öfversätta Svenska Lagen (Stadslagen) „på Tyska, Latin eller nn brukelig
Svenska," emedan Stadsrådet ej rätteligen kunde uttyda den gamlä lagtexten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
