Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammanskott af fastighets egarne och borgerskapet Törst mot
slutet af Carl XI:s regering behöfde uttaxeras; erforderligt virke till
alla offentliga hus och vattenbyggnader erhölls från Alingsås- och
Säfvedahls Härads-skogarne, och tvifvelsutan hämtade jemväl
Stadsinnevånarne från nämnde Härads allmänning timmer till sina
boningshus m. fl., så länge något byggnadsvirke på denna skog
fanns att nedhugga. Slutligen lät Gustaf Adolf genom en
särskild gärd, eller den s. k. Götheborgs Byggningshjelp, utgräfva
Stadens stora hamn, åtminstone till dess hufvudsakligaste del, och
anslog ett betydligt bidrag, eller Domkyrkotunnorna från en del af
pastorerna under dåvarande Skara stift, till understöd för
Domkyrkans i Götheborg uppbyggande — ett anslag, som ännu till
Domkyrkan utgår.
Dessa direkta åtgärder för den nya Stadens uppkomst och
hastiga utveckling, i förening med dess för handels- och
sjöfarts-rörelse högst fördelaktiga läge; inkallande och inflyttning af en
mängd utländningar af alla stånd och vilkor; innevånarnes
ihärdiga bemödanden för kanalernas utgräfning, Stadens planering och
offentliga byggnaders uppförande, jemte flera andra gynnsamma
omständigheter, verkade utan tvifvel derhän, att Götheborg innan
kort, eller redan under Gustaf Adolfs tid, uppnådde en för
Svenska städer mindre vanlig grad af utveckling. Dock uppgick
antalet af mantalsskrifna personer ännij år 1635 icke till mera än
1,150, och innevånarnes antal således sannolikt blott till 2,000.
Af åtskilliga omständigheter vill ock synas troligt, som skulle
framåtgåendet denna tiden i icke ringa mån hafva blifvit hämmadt
just från deras sida, som egde till pligt, att i alla hänseenden be^
fordra Stadens bästa, nemligen Stadsstyrelsens. I spetsen för
denna stod en utländing såsom Burggrefve. Tvenne af
Presidenterna, det öfvervägande antalet Rådmän och flera af Stadens
öf-riga tjenstemän, hvaribland Räntmästaren, voro under Gustaf
A-dolfs tid likaledes till Staden inflyttade utländska män. Sämjan
emellan dem inbördes, och emellan de utländska och infödda
Rådsledamöterna varade icke länge; personliga tvister och stridigheter
uppstodo, som störande inverkade på ärendenas gång, och stundom
måste till Regeringen hänskjutas samt af henne slitas; gränserna
för Presidenternas embetsutöfning voro icke utstakade — och
blefvo det ej förr än i 16^9 års Instruktion — hvarigenom nja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
