Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„Götheborg af Ek byggdes och deras Salt dermed utur
Portu-„gal, Spanien, Frankrike eller Holland afhärata och på Göthe-
„borg skeppa, skola härefter gifva och till Kronan erlägga
half-„parten så mycket i Licent för en läst Salt, som de
här-„till gifvit hafva:“ att plankor, bräder, spiror och balkar, som
hämtades från „Masteskogarne på Dahl och i Wermeland,u finge
utskeppas och beläggas med lika tull, „på utländska skepp och
„skutor, såsom den satt är på inländska monterade skepp, i
Ri-„ket byggda:“ att Staden, „till dess större utrymme,“ skulle få
„Elfsborgs ladugård med alla dess egor (dock undantagandes ett
„stycke land kring om Ryssås skans till Officerarnes hästar, så
„ock den hage, som Djur- och Ängevaktaren bor uppå) att njuta,
„bruka och behålla evärdeligen, qvitt och fritt för all dess
ordinarie och extra ordinarie ränta,“ — hvilken donation likväl kort
efteråt, eller år 1656, till Kronan åter indrogs; och slutligen, att
en utläuding, „Henrik Tripp, som berömmes vara en förfaren
köpnian och godt vetskap hafver om kommersiernes lopp uti
Ita-„lien och Spauien, särdeles på de orter, som Götheborg sin
seg-„lation och trafik gerna söka vill,« skulle få deltaga i Stadens
skeppsrederier. Af hvilket allt, i förening med hvad här ofvan i
3 § är vordet anfördt om den krigstunga och de kostnader,
Götheborg denna tiden måste vidkännas, den slutsatsen torde kunna
dragas, visserligen att Staden under ifrågavarande tidskifte icke
kunde hafva upphunnit någon högre grad af välmåga, men att han
ändock åtminstone vid medlet af I7:de århundradet idkade en icke
obetydlig handels- och sjöfartsrörelse med både Öster- och
We-stersjöländernas hamnar, samt troligen äfvenledes med några af
Medelhafvets. Denna förmodan vinoer ock stöd af en i
Kammararkivet befintlig, men icke undertecknad beskrifning öfver handelns
och näringarnas tillstånd i Götheborg intill Carl XI:s tid, i
hvilken det heter, att ,,så snart fred sluten blef anno 1648 formerade
„sig Staden uti 7 års tid så märkeligen uti sjöfarten, så att han
„på sjöfolk och skepp var fast Stockholms stad lik.
Skeppstim-„mermän, Smeder, Ankarsmeder och Snickare med flera sådana
„handtverkare tilltogo genom skeppstimrande, så att näringen
för-„merades i allas händer, tullar och acciser tilltogo, Staden
bebyggdes och allt gaf ett lefvande anseende. Här voro ock
anst<-„ningar gjorda till Wandtmakerier“ eller väfnadsfabriker, nemligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
