Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla ankommande skeppslaster, det fattiga Borgerskapet till förfång*),
hvarföre påyrkades, att denne antingen borde afsäga sig sitt em*
bete eller ock afstå från all handel: att handtverkarne ej
bibe-höllos vid sina skråprivilegier, emedan en hel hop löst folk
nedsatte sig i Staden och inmängde sig i handtverkerierna: att den
ansenliga penningesumma, som Regeringen några år förut skänkt
till Stadens återupprättande efter branden, blott till ringa del
kommit de fattiga till godo: öfver böndernas i Halland och isynnerhet
i Fjäre Härad seglationsfrihet, „som ödelagt Götheborgs handel,
„minskat Kronans stora Sjötull och ruinerat Götheborgs borgare;“
och slutligen deröfver, att Adelsmän i senare tider förordnats till
Presidenter, men att desse icke vårdade sig om Stadens och
Bor-gerskapets angelägenheter. Och i en annan skrift af 1673
besvärade sig Borgerskapet öfver tullen på master och trävirke vid
Lilla Edet **) — hvilken klagan ogillades — äfvensom deröfver, att
Stockholms, Jönköpings och andra] städers borgare gjorde
jern-uppköp i Bergslageu, hvarpå icke heller något afseende fästades.
Efter upprepade klagomål och förnyade ansökningar hade
Uddevalla och äfven Kongelf i viss mån af Carl XI:s
Förmyndare-Regering och sedermera af bemälde Konung återfått den frihet t\ft
utrikes seglation, som beröfvades dem i 1658 års Kongl.
Resolution. ***) Götheborgs fullmäktige vid 1675 års Kröningsriksdag i
*) Oansedt Stadens „Presidenter“ voro försedda med löner, som efter
den tidens varavärden ingalunda voro obetydliga, måtte ändock en och annan
bland dem bafva drifvit icke ringa handels- och sjöfartsrörelse. Så t ex.
dömdes Stadens förste Justi tisepresi dent, Nils Börjesson, år 1630 att mista ett
honom tillhörigt skepp med gods, samt derföratan till böter, hvilka senare
Staden sedermera påyrkade skalle tillfalla Stadskassan.
**) Exporttullen vid Edet, som indrogs 1639, hade nu åter blifvit
påbjuden till utgörande, och uppbars sedermera i längre tid.
***) Redan i Kongl. Resolutionen den 24 November 1660 hade, i
afseende på inrikes handeln, förklarats, „att den delen, som ligger nordanför
In-„land, hörer till Uddevallas handel,“ så att allmogen ej skulle få anledning
att resa med sina varor öfver gränsen in i Norrige och Aggerhus Län; dock
kunde denna allmoge icke förmenas att äfven besöka Marstrand. Derefter
förunnades Uddevalla, i Kongl. Resolution den 15 September 1664, rättighet,
tills vidare, att få idka seglation på Svenska och Einska städer, samt
återhämta salt, spanmål och reda penningar, men inga andra varor, hvaijemte
nyssberörda 1660 års Resolution ytterligare bekräftades. Kongl. Brefvet den
26 Mars 1667 bestämde vidare inrikes seglationsfriheten till utförsel af alle-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
