Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rikes drier införde specerier ock andra icke tiUåtiiga varor, så
skulle härom naga ran&akas.
Under början af 18:de århundradet synes den långvariga
fejden om seglatioas- och handelsfrihet m. ra. för de med Götheborg
täflande städerna i Bohus Län, äfvensom för Fjäre Härads
innevånare, hafva afstannat, enär de i Riksarkivet befintliga
klagoskrifter från förstnämnde Stad för åren 1702—1712 härom
ingenting förmäla. Men sedan till Riksdagen 1713 — 1714 så väl
Uddevalla och Wenersborg som äfven Fjäreboerna hos Regeringen
förnyat sina flera gånger förut framställda klagomål i oraförraäldta
ämnen, „protesterade“ Götheborgs fullmäktige i sina Riksdagsbe*
svär att något afseende härå måtte fästas, samt klagade särskildt
deröfver, att Fjärebönderna, oansedt de hvarken voro borgare
eller hade stapelrätt, drefvo nästan oinskränkt handel, utrikes seg*
lation, tobaksspinneri, repslageri, segeknakerl m. ra., hvarföre de
borde förpligtas att flytta tlU Götheborg och der vinna burskap.
Denna klagan upptogs likväl icke till pröfning uti den Kongl.
Senatens uppå dessa besvär den 1,7 Juli 1714 meddelta Resolution;
hvaremot uti ed Kouimers-Kollegii Resolution af den 8 December
1715 förklarades, att Hallandsboerna icke egde vidsträcktare
seg-lations- och handelsrättighet, än som i Kammar- och
Konuners-KoUegiern&s oraförmälda Resolution af den 30 Maj 1689 blifvit
bestämd.
Att Götheborg under perioden från Carl X:s regeringstid till
frihetstidens böljan icke i någon mera märkbar mån förkofrats i
handel och näringar, är desto mera troligt, som under dessa, till
största delen krigiska tider, så väl landet som städerna vorö af
skatter, gärder och annan tunga ganska hårdt tryckta, samt
ställningen både inom Riket och till främmånde raäkter sådan, att
stadsmannaAäringar icke kunde frodas och utvecklas. Det skrå*
och monopoliesystem, som Gustaf Adolf grundläde, utbildades allt
mer och mer af de. efterföljande Regeringarna, och slutligen blefvo
både näringarne, med undantag för fabrikerna och manufakturerna
sedan 1668, och hela den inre rörelsen belagda med sådana
fjett-rar, i ändamål likväl att skydda och befordra en hvar af dessa
närings- och röfelsegrenar för sig, att ingen fritt kunde utveckla
sina krafter, men alla åter kommo i öppen fejd med sina
medtäf-lare och ofta använde de ifrigaste bemödanden för dessas under*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
