Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Onsala, Släp och Fjärås,*) oansedt de icke egde
Stapelstadsfri-heter, ändock uttogo pass på Jutland och Östersjöhamriarna samt
seglade med sina små Båtar, Götheborg till förfång: 1741 androgs,
att bekant vore, „huru lätt och säker transport Uddevalla hade
„med de från Wermland, Dahl och Bohus Läö ankommande
trävaror; kunnandes man med all säkerhet säga och erhålla, att alla
„deras transportomkostningar föga svara blott mot den skada och
„mistning, som Götheborgs handlande taga på sitt timmer under
„transporterandet genom Carls graf och Trollhättan ;w att timret i
Götheborg derför blefve dubbelt dyrare än i UddevaHa, som
således kunde sälja både denna vara och retourgods, såsom salt‘och
vin, till bättre pris, ja till och med fördelaktigt afyttra salt i
Götheborg; att, i följd af det billigå saltpriset i Uddevalla, största
*) Sedan den s. k. Bondeseglationen en längre tid varit tillåten, fastän
med vissa förbehåll och inskränkningar, förbjöds genom Kommers-Kollegii
Kungörelse den 16 Juli 1798, grundad på Kongl. Brefvet den 19 Juni
samma år, all fart till utrikes hamnar med öppna Båtar och dåckade Fartyg
under 15 läster från Hallands samt Götheborgs och Bohus Län. Detta förbud
upphäfdes likväl sedermera genom bemäldte Kollegii Kungörelse den 9 April
1811, stödd på Kongl. Brefvet den 27 Februari nämnda år.
Seglations-Ord-ningen af den 3 Februari 1819 inskränkte derefter nyssberörda fart till
utförsel af Svenska, för export lofgifna produkter, samt införsel af lofgifna
varor, producerade i den ort, der den Svenska lasten blifvit lossad, och
hvari-från farkosten till Biket återvände. Men Seglations-Ordningen af den 28
November 1835 medgaf ånyo öppna Båtar och däckade Fartyg under 15
lästers drägtighet, vare sig Svenska eller utländska, rättighet att intaga alla
slag till införsel lofgifna varor, hvilken Seglations-Ordning ännu är gällande.
Beträffande åter Kongelf, så mistade visserligen denna stad, på
Götheborgs påyrkande, och efter hvad ofvan nämndt är, genom Kongl.
Resolutionen den 22 September 1683 den inskränkta> rättighet till "utrikes seglation,
som Förmyndare-Regeringen denna stad förunnat, och Carl XI år 1675
bekräftat, men af det likaledes här ofvan anförda Kongl. Brefvet den 20 Juli
1694 vill det synas, som hade Konungen denna tiden ansett Kopgelf ändock
vara i åtnjutande af nyssberörda inskränkta seglationsfrihet. Kongelf begärde
sedermera, vid 1720 års Riksdag, att „återfå den för många år sedan hafda
„stapelstadsfriheten,“ hvilken fråga remitterades till Kommers-Kollegii
utlåtande. Men att, i händelse Resolution häröfver af Regeringen utfärdats, denna
icke varit bifallande, synes af Götheborgs stads nyssanförda besvär vid
Riksdagarna 1731 och 1738 öfver jemväl Kongelfs segelfart på Jutland och
Öster-sjöhamnarna. Först i Kongl. Resolutionen den 30 April 1762 återfick
sistnämnde stad full stapelstadsfrihet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
