Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kk 44 aan
Hon njöt af de rökoffer, man tände för henne,
men hennes stolthet, som oupphörligt likt en
spänstig fjeder höll henne upprätt, bjid henne att
njuta förståndigt och beräknande. Fbn insöp väl¬
lukten från dessa rökoffer, men altrig mera än
efter ett visst, bestämdt mått, ett nått som var
tillräckligt för att angenämt smeka och tillfreds¬
ställa hennes sinnen, men som aldrig beröfvade
henne herraväldet öfver sig sjelf.
På sista tiden hade dock en firindring in¬
träffat. Nagonting fint défvande hide insmugit
sig i denna vallukt, — och hvilka forsgtighetsmatt
hon än vidtog för att stalsiitta sig, fons det likval
stunder, då hon förgäfves kämpade mot den be¬
rusning, som smög sig öfver henne.
Om hon velat klart tänka ut & tankar, för
hvilka hon sjelf bäfvade, skulle hon kunnat datera
denna förändring från en bal, för ungefär en
månad sedan, då löjtnant Bernfelt presenterade
baron Dentow för henne; hon skulle kunnat
erinra sig, att i samma stund hon sig in i dessa
mörka ögon, hvilka med en på samna gång vörd¬
nadsfull och eldig beundran fästes på henne,
flögo genom hennes själ, — till häften lika en
saknad, till hälften en aning, — dessa ord: det
var honom, och icke Gerhard, jag skulle ha mött
för tio år sedan.
Men hon ville icke erkänna att hon var för¬
ändrad. Hon höll fast vid detta förnekande af
faran, liksom vid en sista räddningsplanka, en
sista möjlighet att, utan att blifva en pligtförgäten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
