Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smaningom, hon grät stilla, och slutligen lade sig
hemnes sinnesrérelse. Gerhard satt orörlig och
betraktade sin hustru. Han var verkligen gripen
af Carolines osammanhängande bekännelse; han
hade blifvit blek, och han knäpte nervöst upp och
igen sin nattrock. En dof oro, en aning om stun¬
dande konflikter, ett dunkelt samvetsqval smög sig
ängslande igenom honom. Men hvad han fort¬
farande lifligast erfor, var en känsla af missnöje
och otålighet öfver att ha blifvit störd i sin vanliga
tankegång. Föreställningen att genom något slags
onödigt själslidande komma ur sin lugna, jemna
arbetsro irriterade honom och föreföll honom ännu
mera motbjudande än sjelfva lidandet. Hvad var
det egentligen för historier Caroline gjort upp?
Sannerligen, det var tids nog att ställa till scener,
då verkliga olyckor — sjukdom eller död, —
kommo in i deras hem! Hans hustru hade en
otroligt liflig fantasi, det var alltsammans, och
den måste man i tid försöka stäfja. Han var visst
icke utan deltagande för henne, långt derifrån,
men han betraktade hela detta uppträde som ett
barnsligt utbrott, hvilket man måste behandla med
öfverseende godhet. Och medan han satt der och
åsåg huru Carolines sinnesrörelse så småningom
dämpades, blef det mer och mer klart för honom,
att hans hustru endast var offer för en sjuk fantasi,
och att det var både rättast och klokast att be¬
handla alltsammans som en obetydlighet. Han
blef så belåten öfver denna slutsats, —- som med
ens qväfde den hemliga oron och samvetsföre¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
