Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sain 93 —
lida och försaka? Men, som svar på dessa frågor,
hvilka otydliga och feberaktiga jagade genom hans
tankar, reste sig hans stolthet och tillbakavisade
dem som en förolämpning. Han, Reinhold Dentow,
han som ansåg sig stå så högt öfver alla andra,
han skulle handla som dessa »tusende», hvilka
han föraktade! Men så hviskade en annan röst:
om du handlar så, blir det någonting annat än
när en hvardagsmenniska gör det. För undan¬
tagsmenniskor stiftas särskilda lagar. Den lumpna
drift, som framkallar hopens synd, är någonting
annat än den sublima lidelse, som skulle drifva
dig och henne till — kanske en synd, men en skön
och storslagen synd.
Ofvanpå dessa tankar följde dock alltid en djup
modlöshet, en känsla af samvetsqval, en skygghet
för menniskor, som om han redan begått någonting
orätt.
Så slungades han under en tid af och an
mellan ett sönderslitet själslifs alla skiftande stäm¬
ningar, än stålsatt af pligtkänsla och högmod, än
nedsjunken i ett djup af likgiltighet för allt utom
sin kärlek.
Då föreslog Adéle en dag det redan omtalade
societetsspektaklet. Förslaget väckte häftigt mot¬
stånd hos Caroline, men baronen svarade ingenting,
hvarken ja eller nej. Ett egendomligt öde ville att
han just dagen förut fattat ett kraftigt beslut att
för alltid lemna Caroline; sa kom Adéles forslag
och omintetgjorde med ens denna föresats. Baronen
beslöt genast att vara alldeles passiv, att öfverlemna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
